Rena relationer?

theme_relationshipsSociologen Giddens menar att vi lever i en tid där vi för första gången ser relationer som är ”rena” från ekonomiska intressen, från social klass, från familjens förväntningar och andra uppgörelser. Det är första gången genom historien som vi väljer partner(s) utifrån vem/vilka vi faktiskt vill vara med. Detta menar Giddens leder till det positiva att vi kan gå in och ut ur relationer som vi önskar. Sociologen Bauman ser inte lika positivt på detta att gå in och ut ur relationer, utan menar att i vårt konsumtionssamhälle har även relationer blivit en konsumtionsvara. Vi lägger inte den energi som krävs för att få våra relationer att fungera långsiktigt.

Dessa perspektiv på samma fenomen känner ni säkert igen och ni föredrar förmodligen det ena eller det andra. För det första, hur väl stämmer deras påstående med verkligheten? Kritiken måste ligga i vad vi har som tro och ideal; mår vi och vårt samhälle bäst av långsiktiga relationer? Är monogami ett grundläggande behov för alla? Om en tror det så blir Baumanns kritik naturlig, och allt som inte skapar en långsiktig relation kan då ses som ett ”misslyckande”. Detta med att se avslutade relationer som misslyckanden kritiseras av sociologerna Beck & Beck-Gernsheim. De menar att i vårt sekulariserade samhälle har vi i brist på andra trossatser låtit kärleken bli vår religion. Vi lägger så mycket förväntingar in i vad en romantisk relation ska innebära att slaget känns mycket hårdare när det inte blir på det sättet. Detta menar de skapar existensiell tomhet och ångest.

Tillbaka till Giddens positiva relationssyn. Har han rätt? Lever vi i ett samhälle där vi med lätthet går ut och in ur relationer som vi önskar? Det känns mer som ett ”fake-it-til-you-make-it”-ideal. Visst, vi bryter upp många relationer, men sällan för att vi tycker att gå in och ut ur relationer är en naturlig livsstil vi vill ägna oss åt livet ut, utan vi gör det i jakten på något bättre – i jakten på någon bättre -den där personen vi vill stadga oss med. Och på så sätt får ju faktiskt Baumann rätt; det är drömmen om långvariga relationer som driver oss, men vi misslyckas fatalt gång på gång. Vi byter knappast ut relationerna med känslomässig lätthet. För nog finns det förväntningar på oss, kanske mycket från oss själva i form av dessa ”romantiska drömmar” som uppstår om nu det stämmer att idén om kärleken tar så mycket plats i våra liv att den har blivit närmast att likna vid en religion.

Oavsett hur vi vill ha våra relationer så tror jag att det finns en poäng att fundera över vilka normer som styr hur man ordnar sina relationer, så att de fungerar optimalt för en själv. Så att vi kan välja om vi vill leva efter dessa normer eller ej. Det finns en stor poäng med att för att ens kunna välja måste vi vara medvetna om att det finns val.

Relationsnormer kan visst handla om sådant som sexuell exklusivitet, men även mer allmänna saker som kanske inte ens förs på tal. Såsom vem vi umgås med och på vilket sätt (om du lever i en heterosexuell relation kanske det är okej att ha vänner av motsatt kön sedan lång tid tillbaka, men är det okej att skaffa nya vänner av motsatt kön?). Vilken livsstil vi har (om du har varit en partyråtta förväntas du helt plötsligt vilja ha fredagsmys istället). Vem du bor ihop med (din partner. Och om ni inte redan gör det förväntas det att ni ska göra det efterhand). Det kan också vara mer specifika saker som att din partner förväntar dig att du ska vilja umgås med henoms familj, och att du ska introducera din partner för din egen. Ju djupare ni går in i relationen ju mer stramas förväntningarna åt; ni ska spendera alla högtider tillsammans och informera varandra om var ni är och vad ni gör och med vem. Åter igen; för en del kanske detta är idealrelationen, men inte för alla. Och oavsett; är det rimligt att förvänta sig dessa saker utan att faktiskt prata igenom dem ordentligt först?

Några som vill belysa detta med relationsnormer är Fria Relationsgruppen i RFSU. Oavsett om du vill leva monogamt, flersamt eller utan sexuell kontakt alls, i långvariga eller kortvariga relationer, så uppmuntrar de dig att undersöka just ditt behov, så att du kan skapa fria relationer, kanske i den verkliga meningen av det Giddens menade med ”rena relationer”. Om det stämmer att vi människor kan behöva uttrycka våra behov på olika sätt och att vårt samhälle mår bra av att framhålla en mångfald av relationsuttryck och uppluckrade normer, så tror jag definitivt att de har någonting på spåret. Vi kan gå djupare i detta i ett framtida inlägg…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s