Missriktad antirasism

Skärmavbild 2015-03-14 kl. 13.21.53Rättviseförmedlingen annonserar att de söker icke-vita sexualupplysare med utomeuropeisk bakgrund till en tidning. Jaha, så vad behöver man för att kvala in i den kategorin? Vilken nyans av hudfärg (ryssar för vita?)? Svenskfödda med utländska föräldrar? Svenskfödda med en utländsk förälder? Adopterade? Är det en extra merit eller ligger det till ens last om man språkbryter eller tillkännager sig till någon icke-kristen religion? Det är tämligen luddigt må jag säga. Det är bra dock att veta att sexologi har att göra med hudfärg och utomeuropeisk bakgrund. Toppen, jag ska skriva in det i mitt CV.

I tråden som följer hojtar någon: ”Varför en utomeuropeisk? Varför inte någon som har en funktionsnedsättning? Eller någon som har en bokstavsdiagnos? Eller arbetslös /…/?” Det är ju det som blir ironin. I slutändan, vem tillhör inte någon form av minoritet av något slag. Synlig eller osynlig. Och när vi lyfter en av dem för att skapa mångfald och nöjer oss där sen med en axelklapp blir de andra ännu mer osynliggjorda. Det blir absurt.

Jag satt härförleden på mitt första årsmöte för RFSU i Stockholm. Någon ställde sig upp och uttryckte en önskan om att RFSU skulle ha en tydlig antirasistisk profil. Jag kände hur en bekymrad rynka letade sig fram i min panna, men som rookie i sammanhanget sa jag ingenting. RFSU sysslar med sexualpolitik (och gör det grymt bra enligt min mening, så detta är ingen kritik mot RFSU som organisation utan mot en enskild händelse). Självklart är vi för mångfald på alla sätt och vis. Bland dessa förmodligen ganska vänsterdrivna unga akademiker som engagerar sig i organisationen med feministisk glöd och en önskan om att alla, oavsett om de är hetero, bi, trans, queer, mono, poly, BDSM-utövare, gammal, ung, vit, svart, brun, gul, lila, kristen, muslim, jude, hindu, buddist, teist, ateist, agnostiker, funkis, förälder, hon, han, hen m.fl., ska få leva ut sin sexualitet på lika villkor är det nog få som är rasister. Så då känns behovet av en antirasistisk profil som att slå mot luft. Vad är vi mer anti? Djurförsök? Pedofili kanske skulle vara mer relevant med tanke på sexualfokuset? Det var ingen som protesterade och RFSU (som, bara för jämförelse, inte har antagit en feministisk profilering då detta har tillåtits att problematiseras vilket jag tycker är bra) svalde utan att blinka idén om en antirasistisk profilering.

Vidare på årsmötet. Det skulle väljas till kongressen och jag kände mig grymt stolt när en person reste sig upp och pläderade för mig utifrån min kompetens om Fria Relationer, BDSM, normkritik och sexologiutbildning. Så händer det. En kille ställer sig upp och säger att i den ”antirasistiska andan” bör folk också överväga att rösta på ett namn som inte klingar ”vitt” eller ”svenskt”. Jag vill sjunka ner under jorden. Jag vet att jag är en av få där (kanske den enda?) som faller in i den kategorin. Jag känner en impuls att hoppa av valet. Jag vill inte riskera att min hudfärg och mitt namn används som något politiskt slagträ. Jag vill inte riskera att aldrig få veta om de rösterna som läggs på mig görs så pga min kompetens eller pga det jag minst kan påverka; min hudfärg. Positiv särbehandling gör mig illamående och nervös. För att inte säga ledsen och förbannad. Det ger konstiga flashbacks till barndomen när alla var glada för att jag blev Lucia, inte för att jag sjöng bra, eller ens för att jag var söt (sådant jag hoppades på att höra) utan för att jag var mörk precis som den riktiga Lucia (Indien eller Italien. Vem fan bryr sig?). Det finns inga som är så pigga på att peka ut människor för deras hudfärg som antirasister är. Mer än möjligtvis rasister då, men det är av någon anledning några jag lyckligtvis sällan möts av.

Att bli vald – kvoterad – för någonting som man bara är, eller kanske har valt (exempelvis att bära slöja) men som inte tillhör sammanhanget, är som att säga att: ”Du skulle inte bli vald annars”. Vilket är bullshit i alla sammanhang där majoriteten inte är vita medelålders män. Kvoteringar till bolagsstyrelser, fine, även om jag principiellt är emot kvoteringar överhuvudtaget, men i RFSU? Ska det behövas betona sådant där? På riktigt?

När man tror att mångfald sitter i människors hudfärg eller dylikt har man tänkt för ytligt. Den verkliga mångfalden sitter i människors åsikter, tankar, värderingar och erfarenheter mm. Självklart kan saker som hudfärg och namn påverka hur man formas genom livet, men det är inte det som säger vem du är som person oavsett. När negativa samband som kriminalitet görs med människors etnicitet/ utländska bakgrunder är de flesta kloka nog att inse att det inte har med att vara utländsk på något vis, utan att det snarare är kopplat till socioekonomisk klass och att det var fel att från första början påpeka någonting annat än det. Så vill vi ha mångfald behöver vi börja dela upp människor utifrån klasstillhörighet, ekonomi, om de är från landsbygden eller stan mm. Nej, men så kan vi ju inte göra? Nej, precis, så kan vi ju inte göra. Så då kanske vi ska sluta exotifiera (jag avskyr ordet ”rasifiera”; exotifiera är mer korrekt. Vem sjutton i ett modernt samhälle har ett rastänk om de inte är med i Svenskarnas Parti?) människor utifrån hudfärg, namn och etnicitet också?

Problemet med att tro att man kan lyfta mångfald utifrån ytliga parametrar är också att det är så många som faller mellan stolarna. Vad händer när en svensk, vit kvinna sätter på sig en slöja? Eller när ett vitt medelklass heteropar vid namn Kalle och Lisa döper sitt barn till något udda utländsklingande? Eller i mitt fall; adopterad och vuxit upp med svampplockning och röd stuga i de småländska skogarna (mer urtypiskt svenskt än vad många svenskar faktiskt upplever under sin livsstid), men valde att ta mitt indiska namn till mitt tilltalsnamn istället för mitt svenska. Anti-rasisten som behöver kategorisera vilka människor hen vill lyfta fram får det jobbigt då.

Jag är definitivt ingen företrädare för alla människor som faller in i någon slags minoritetsgrupp; det är säkert många som gillar positiv särbehandling som nån slags kompensation för all negativ de får uppleva. Eller för att de på riktigt inte tror att de skulle få gehör för sin kompetens annars. Eller bara har vant sig vid att det är så det går till. Men jag vill ändå tro att det är många som liksom jag får lätt magont. Och att så länge det särbehandlas och kvoteras så cementerar vi föreställningen om att det behövs. Och på det viset får alla vi som på något sätt faller in i en synlig minoritetsgrupp aldrig få veta om vår kompetens enbart är tillräcklig.

Jaha, men så hur ska man göra då om man vill motverka rasism? Ja, jag har inga självklara svar, men jag kan berätta en historia från när jag var liten, kanske åtta år, och lekte med en ett år äldre kille. Han var fosterbarn och berättade hur han hade kommit till sin familj, och då jag är adopterad blev det en naturlig följd för mig att berätta min historia. Efter att jag hade berättat klart tittade han förbryllat på mig och sa: ”Är du adopterad? Det visste inte jag”. Jag skrattade: ”Hur skulle två vita personer annars få ett brunt barn?”. Han tittade ännu mer förbryllat på mig och sa: ”Just det. Du är brun. Det har jag aldrig tänkt på.”

Tänk om vi kunde möta våra medmänniskor med den öppenheten och fördomsfriheten som det barnet hade. Utan att lägga någon vikt eller tyngdpunkt på något annat än vad vi upptäcker på insidan hos de människor vi möter. En sån värld längtar jag efter.

Annonser

17 thoughts on “Missriktad antirasism

  1. Pingback: Då antirasismen slår sig själv i plytet, så rätt tänkt, men så fel det kan bli… | Häxanmexan

  2. FenderBender

    En kanonbra artikel! Undrar bara varför du tycker att det skulle vara ok/bra att kvotera in i bolagsstyrelser?

    Gilla

    1. Padma

      Bra fråga. Jag tycker inte _egentligen_ att kvotering är en bra/optimal lösning någonstans. Jag drog en gräns vid där majoriteten är medelålders vita män, så som det ofta är i bolagsstyrelser och tänkte att i sådana sammanhang kanske det finns en poäng med kvotering. Men jag är ytterst tveksam egentligen till det.

      Gilla

      1. Wieslaw Kochanski

        Varför inte kvotera lastbilchaufförer? Jag tycker att det är för få kvinnor bland dem?
        Det är värre eftersom de flesta kvinnor bland lastbilchaufförer är vitta kvinnor.
        Skall vi inte kvotera för att icke vitta kvinnor skall få mera plats bland lastbilchaufförer?
        Vad säger ni?

        Gilla

  3. mintankeientanke

    Tack för en väldigt bra artikel. Jag håller med dig, strunta i hudfärgerna och se personen bakom.

    Personligen är jag väldigt tveksam till kvotering. Var ska man i så fall sluta?

    Måste 13% av alla på sveriges radio vara sverigedemokrater? Ska endast 6% av dom anställda på SR vara miljöpartister? Ska resten få sparken?
    Bara ett exempel på den arbetsplats där man ofta pratar om kvotering!

    Liked by 1 person

  4. invaderace

    Det sista påminner mig om en gång när jag hämtade minsta killen på dagis och han berättade en historia om någon flicka han hade lekt med. Jag kände inte igen namnet (hon gick på en annan avdelning) och sonen försökte med vilka kläder hon hade, vilka hon brukade leka med, hennes favoritleksaker och till sist när han började bli desperat, hennes favoritmat. No clue. Sedan funderade han länge och sade ‘hon är brun?’. Nu visste jag iofs inte ens då vem det var men det roliga var och det som gör att jag tror att rasismen kommer att försvinna att hennes hudfärg var det absolut sista han tänkte på.

    Liked by 1 person

    1. Padma

      Jag har hört flera liknande historier och det är alltid barn inblandade. Sen växer barnet upp och lär sig tänka hudfärg. Så trist.

      Gilla

      1. Håkan Rohdin

        Jag är inte så säker på att barn lär sig ”tänka hudfärg”, det är nog något som kommer väldigt naturligt efter en viss ålder. Motstånd mot främlingar är något som återkommer i alla samhällen och i alla tider, redan i Gamla Testamentet är klanmentaliteten väletablerad. Istället är det en väldigt speciell situation vi befinner oss i idag när vi aktivt försöker lära oss att ”inte tänka hudfärg”.

        Skulle som du säger barn lära sig uppmärksamma hudfärg skulle vi även behöva förklara varför/hur barn lär sig uppmärksamma andra avvikelser. Detta trots att vuxenvärlden normalt sett är väldigt tydlig med att mobbning på grund av kön/sexuell läggning/handikapp/utseende/etc *inte* är acceptabelt.

        Gilla

      2. invaderace

        Jag är inte alls säker på att det är så. Vi är misstänksamma mot främlingar, det är en del av vår evolutionära bakgrund. Men, om man växer upp med folk med annan hudfärg så är det inte främmande, det är en del av ens barndom.

        Gilla

  5. Thomas Bruno (@ThoBruSwe)

    Tack för ett strålande inlägg i en besvärlig debatt som jag upplever hamnat på en mycket påtaglig slagsida. Jag har under ett antal år i en annan idéburen rörelse – som sätter människors lika värde som främsta kärnvärde – försökt ifrågasätta den smått hegemoniska norm som genomsyrar den rörelsens interna diskussioner där positiv särbehandling av diverse, förment underrepresenterade grupper ses som självklart. Föga förvånande är det få som funderar på vilka kompetenser och personliga egenskaper som behövs kontra erhålls i sammanhanget. Dessa personer blir också ofta fångar i den roll de tilldelas och förväntas bidra med något specifikt perspektiv i diskussioner och arbeten. Har man placerats i facket ”ungdom” så förväntas man kunna allt om ungdomars åsikter eller sociala media men föga om årsredovisningar eller strategiskt ledarskap. Många verkar också sitta och slå knut på sig själva för att kunna krysta fram det förväntade perspektivet istället för att ge röst åt tankar och reflektioner baserade på de kompetenser och erfarenheter man faktiskt har att bidra med.

    Gällande kvotering till bolagsstyrelser så är det intressant att notera att genomsnittstiden för en person att gå från universitetsexamen till styrelseuppdrag i ett större bolag ligger någonstans mellan 25 och 30 år. Dagens börsbolagsstyrelser överensstämmer med fördelningen bland de som examinerades från de högre nivåerna av ekonom-, jurist- och läkarutbildningarna för 25 år sedan. För 10-15 år sedan blev det en majoritet kvinnor på läkar-, ekonom- och juristutbildningarna. Det finns statistiska data som pekar mot att kvinnor om 15 år kommer utgöra knapp majoritet i börsbolagens styrelser – utan kvotering. Redan idag söker de stora bolagen och de växande bolagen med internationella marknadsambitioner efter styrelseledamöter med erfarenhet av att driva näringsverksamhet i olika internationella miljöer eller specifika länder utanför Sverige/EU. Det är en överlevnadsstrategi från företagens sida varför normen med ”vita, övre medelålders män” är på kraftig nedgång. Frågan är om det är värt att göra omfattande ingrepp i en så central sak som äganderätten för att åtgärda ett mycket begränsat problem (ca 250 av 960 tusen företag är börsnoterade)?

    Liked by 1 person

    1. Padma

      Intressant fakta om bolagsstyrelserna! Jag tror som du, att det sitter inte någon smygrasist till arbetsgivare och tänker: ”Jasååå… En icke-viti person? En kvinna? Nej sån vill vi inte ha…” utan att det de tillsatta tjänsterna snarare representerar urvalet av sökande till dem.

      Gilla

      1. Thomas Bruno (@ThoBruSwe)

        Det beror på att jag inte kommer ihåg hur fördelningen på utexaminerade civilingenjörer sett ut de senaste 20 åren. Jag skulle gissa att samma tendens gäller där men möjligen med en förskjuten utvecklingskurva då ingenjörsyrken ansetts vara ”manliga” längre än de ovan nämnda. Dock är det en gissning och bör beaktas med erfoderlig försiktighet.

        Gilla

  6. Padma

    För den intresserade. Så här fortsatte konversationen mellan rättviseförmedlingen och mig:

    Rättviseförmedlingen: ”Hej Padma! Precis som du säger så har människors hudfärg eller vilket land de är födda i, generellt rätt lite att göra med om de är en bra sexualupplysare. Men när till exempel bara män, eller bara kvinnor, eller bara vita personer syns och hörs i ett visst sammanhang, är det ju ett tecken på att de här sakerna faktiskt spelar roll för vem som syns och hörs i olika sammanhang idag. Den vanligaste ursäkten till varför det blir så brukar vara just: “Det fanns inga andra”. Så genom att visa att alternativen finns och bredda urvalet så att det bättre speglar hur samhället ser ut hjälper vi sammanhanget att se även de som kanske inte fanns i deras egen radar. På det här sättet ifrågasätter vi de föreställningar folk har om vem som är mest lämpad att göra vad. Sen vem sammanhanget väljer är mest lämpad för just det här för uppdraget är helt upp till dem, men tror att detta är ett toppenbra och konkret sätt att komma närmre det samhälle vi vill uppnå – helt enkelt där till exempel hudfärg, bakgrund, könsidentitet eller funktionalitet inte spelar någon roll för vem som anses vara mest lämpad för ett uppdrag. Allt gott!”

    Jag: ”Men på riktigt, Rättviseförmedlingen, jag tror ni behöver lite hjälp med verklighetsförankring här. Ni skriver:

    ”Men när till exempel bara män, eller bara kvinnor, eller bara vita personer syns och hörs i ett visst sammanhang, är det ju ett tecken på att de här sakerna faktiskt spelar roll för vem som syns och hörs i olika sammanhang idag. Den vanligaste ursäkten till varför det blir så brukar vara just: “Det fanns inga andra”.” För att i andra kommentarer berätta att det faktiskt inte FANNS några andra sökande än vita européer då tidningen hade problem med just detta:

    ”Eftersom majoriteten av personerna tidningen hade fått tips om hittills var just vita personer med europeisk bakgrund så hörde de av sig till oss för att använda oss som ett verktyg och få tips om även andra för att få ett bredare urval innan de väljer vem som passar just det här uppdraget. Helt enkelt för att urvalet bättre ska spegla samhället som det ser ut.”

    För det är så stort problem med annonseringar som bara vita människor läser…? När ni med ljus och lykta jagar mörkhyade sexualupplysare för att förmedla en mer ”riktig” samhällssyn så bidrar ni egentligen bara med att mörka hur verkligheten ser ut. Verkligheten är som sådan att mörkhyade människor är underrepresenterade i vissa yrken, ofta sådana som är högre positioner eller kräver akademisk utbildning. Detta beror INTE på att det sitter smygrasister till arbetsgivare som tänker: ”Oj en icke-viting, hen vill jag inte anställa.” Personer som jag m.fl. som är mörkhyade med icke-europeisk bakgrund har inga som helst problem att konkurrera om arbeten på samma villkor som alla andra. När vi har utbildningen och behärskar språket så är rasism inte ett problem och kvoteringar/positiv särbehandling leder då bara till onödiga poängteringar av hudfärg som jag m.fl. bara känner oss illa till mods av. Jag är van vid att vara den enda mörkhyade i många sammanhang/arbetsplatser som lockar människor med akademisk bakgrund och rasism är aldrig ett problem i sådana sammanhang. På sexologutbildningen i den masterprogramskurs jag går i är vi bara kvinnor och det är väldigt få som har en utomeuropeisk bakgrund. Om sexologmarknaden sen består av vita kvinnor är det pga att det _faktiskt_ är så det ser ut.

    Vad beror det på att mörkhyade utomeuropeiska personer ÄR underrepresenterade då? Jo, många tillhör marginaliserade grupper som exempelvis kommit till Sverige i vuxen ålder och inte behärskar språket lika bra som alla andra svenskar. En del är högutbildade men har inte erhållit någon svensk examen att visa upp, så de måste ändå ta ett lågkvalificerat yrke. En del kommer från väldigt fattiga förhållanden och är i det närmaste analfabeter.

    Så när ni skriver: ”men tror att detta är ett toppenbra och konkret sätt att komma närmre det samhälle vi vill uppnå – helt enkelt där till exempel hudfärg, bakgrund, könsidentitet eller funktionalitet inte spelar någon roll för vem som anses vara mest lämpad för ett uppdrag.” brister er logik totalt. Lösningen på att uppnå en värld där hudfärg ska vara betydelselöst är att betona hudfärg? Det blir absurt.

    Vill ni på riktigt uppnå en jämställdare värld, fråga er då istället hur vi kan stötta och fånga upp människor i marginaliserade grupper så att de får utbildning och kompetens och kan konkurrera på arbetsmarknaden på samma sätt som alla vi andra. Eller hur vi kan locka män till kvinnodominerade yrken (som sexologyrket) och vice versa.”

    Liked by 1 person

  7. Jimmy Göransson

    Håller med dig stort i allt du säger och tycker din text är välskriven och igenomtänkt.

    Jag är egenföretagare och svensk ättlig och anser mig inte ha några rasistiska/främlingsfientliga åsikter, har även en colombiansk sambo samt en indonesisk delägare i firman och stöter aldrig på några bekymmer då de passar mig och mitt tänk i de situationer där vi umgås/samarbetar eller på något annat sätt interagerar. Och där av ett högt värde för mig.

    Men dock skulle det bli problem för mig i det fall en person som inte kan svenska skulle jobba för mig ute hos mina kunder dvs. Att hens värde rent yrkesmässigt skulle vara lägre än dito svensktalande. Likså en praktiserande religös person som skall bedja eller av andra skäll inte kunna utföra uppgifter på tillfredställande vis. Samma om det är en person med bristande social kompetens eller dålig yrkeskunskap. Men dock sätter jag samma värde på samma personer om man ser på ett socialtförhållande om de skulle klicka med mig.
    Problemet ligger där med inte i härkomst men i egenskaper som passar mig i sociala/yrkesmässiga situationer.
    Så jag ser ett problem då vi har svårt med integration i sverige som företagare och på arbetsmarknaden.
    Därav en ökande segregation.
    Men tror inte detta går att lösa med kvotering eller med särbehandling då detta kommet utnyttjas negativt samt att man sätter gruppen människor i en sitts där man bekräftar för dem att de är sämmre, har sämmre förutsättningar och måste ha hjälp samtidigt som det spär på motsättningar då dessa personer åker i gräddfilen.

    Vi måste i mitt tycke se att problemen inte ligget i härkomst då det inte är ett problem i allmänhet. Men i dålig integration. Och det hjälper inte om man delar upp folk i hudfärg. Oavsett om man tänker i ett väster eller högertänk. Utan se till personens egenskaper kontra samhället och hjälpa dem på den vägen.

    Sedan är det värt att tänka, kvoterar man in någon så kvoteras även en bort.

    Tror jag tappade tråden i texten. Men hoppas ni fattade ändå :).

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s